OECD: Ökade hot mot svensk ekonomi

Efter en period av stagnation står svensk ekonomi inför ökande risker i en instabil och snabbt förändrad global miljö, enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Organisationen rekommenderar att avreglera hyresmarknaden och förstärka skattebasen.

Sverige bör överväga att fasa ut hyresregleringar, införa en kommunal fastighetsskatt samt avskaffa skattesubventioner till bostadsägare för att åstadkomma en bättre balans på bostadsmarknaden, enligt OECD:s chefsekonom Ántonio Pereira.

OECD anser att dessa åtgärder kan underlätta tillgången på bostäder för de mest ekonomiskt utsatta, även i storstadsområdena. Organisationen framhåller också att processen för byggande och tillståndsgivning skulle kunna effektiviseras genom digital teknik för att öka utbudet av bostäder.

De höga hushållsskulderna och den stora andelen rörliga räntor på bolån betraktas av OECD som faktorer som har fördröjt tillväxten i Sverige.

”Bostadsmarknaden är viktig för att förstå varför Sverige har gått sämre än andra under en period,”

förklarar OECD-ekonomen Jon Pareliussen vid en pressträff.

OECD påpekar att det finns ett samband mellan hushållens konsumtionsbeteende och dessa faktorer. Dessutom påpekar Pereira att de skattelättnader som regeringen infört för drivmedel och renoveringar inte är till förmån för låginkomsttagare.

I sin analys av den svenska ekonomin ser OECD ett behov av reformer inom utbildningssystemet och investeringar i högre utbildning. Organisationen efterlyser även mer resurser för arbetsmarknadspolitik, vuxenutbildning och praktikplatser för att förbättra kompetensen och matchningen på arbetsmarknaden.

”Kvaliteten på högre examen verkar ha sjunkit,”

noterar OECD i sin rapport och kritiserar även yrkesutbildningsprogram som beskrivs som

”impopulära.”

Samtidigt har arbetssökande med begränsade kunskaper svårt att finna anställningar, vilket skapar social och politisk missnöje.

Trots dessa problem får Sverige också viss erkänsla, framförallt för att ha en av de lägsta statsskulderna bland OECD-länderna och för sitt stabila finanspolitiska ramverk. Riksbanken anses för närvarande agera rimligt, med en paus i räntesänkningar medan man inväntar ny data.

Sverige utmärker sig också för hög levnadsstandard och en större arbetskraftsandel än i många andra OECD-länder. I fråga om klimatåtgärder menar OECD-ekonomerna att Sverige måste agera snabbare och förbättra styrningen för att stärka sitt

”långsiktiga åtagande”

mot klimatförändringarna.

”Sverige har tagit ett steg bakåt. Det verkar onödigt,”

säger OECD-ekonomen Jon Pareliussen.

Fakta: OECD ser risker för bakslag.

OECD prognostiserar en svensk tillväxt på 1,6 procent i år, som förväntas stiga till 2,3 procent 2026. Tillväxttakten var endast 0,7 procent föregående år.

Den så kallade KPIF-inflationen, som Riksbanken strävar efter att hålla kring 2 procent, förväntas stiga till 2,8 procent i år men ackompanjeras av en nedgång tillbaka till målet 2026. Den låg vid 1,9 procent föregående år.

Arbetslösheten förutses nå 8,7 procent i år, upp från 8,4 procent 2024, men OECD-ekonomerna tror att den kommer att avta till 8,3 procent 2026.

OECD bedömer också att privatkonsumtionen kommer att stärkas genom högre reallöner och bättre arbetsmarknadsförhållanden, samtidigt som arbetslösheten förväntas sjunka i takt med att efterfrågan på arbetskraft ökar.

Riskerna i denna prognos är nedåtriktade, vilket innebär att OECD-ekonomerna ser en större risk för bakslag än för positiva överraskningar. De pekar på den pressade situationen kring global handel och den geopolitiska utvecklingen, där en svagare global tillväxt kan få allvarliga konsekvenser för den svenska ekonomin.

Källa: OECD Economic Surveys, Sweden 2025 (Volume 2025/13). Källa: Joakim Goksör/TT.