OECD: Utmaningar för Sveriges ekonomi

Enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD ökar riskerna för den svenska ekonomin efter två år av stagnation i en osäker och snabbt förändrad värld. Organisationen föreslår avreglering av hyresmarknaden samt att skattebasen stärks.

OECD rekommenderar att Sverige bör avskaffa hyresregleringar, införa en kommunal fastighetsskatt och ta bort skattesubventioner för bostadsägare. Detta skulle enligt OECD:s chefsekonom Ántonio Pereira kunna underlätta skapandet av fler bostäder för de ekonomiskt mest utsatta, även i städer.

OECD anser också att byggprocesserna och tillståndsgivningen kan effektiviseras med digitala verktyg, för att stimulera bostadsutbudet. Enligt organisationen bidrar höga hushållskulder och en stor del av rörliga räntor på bolån till att bromsa den svenska ekonomin.

”Bostadsmarknaden är viktig för att förstå varför Sverige har gått sämre än andra under en period”

påpekar OECD-ekonomen Jon Pareliussen under en pressträff. Han tillägger att dessa faktorer har stor inverkan på hushållens konsumtion.

Pereira konstaterar också att de skattelättnader som regeringen infört på drivmedel och renoveringar inte gynnar låginkomsttagare. OECD framhäver vidare behovet av reformer inom skolan och större investeringar i högre utbildning.

För att förbättra kunskapsnivån och arbetsmarknadens matchning efterlyses mer resurser till arbetsmarknadspolitik, vuxenutbildning och praktikplatser.

”Kvaliteten på högre examen verkar ha sjunkit”

noterar OECD i sin rapport.

Yrkesutbildningsprogram beskrivs som

”impopulära”

samtidigt som arbetssökande med låga kunskapsnivåer har svårt att få jobb, vilket leder till socialt och politiskt missnöje.

Visserligen får Sverige också erkännande för sina styrkor, bland annat med en av de lägsta statsskulderna bland OECD-länder och ett stabilt finansiellt ramverk. Riksbanken agerar förnuftigt just nu, med en paus för räntesänkningar i avvaktan på ny information.

Landet utmärker sig dessutom genom en hög levnadsstandard och ett stort arbetskraftsdeltagande jämfört med många andra OECD-nationer. När det gäller klimatpolitiken anser OECD:s ekonomer att Sverige måste införa snabbare marknadsanpassade åtgärder och förbättrad styrning för att stärka sitt

”långsiktiga åtagande”

mot klimatförändringar.

”Sverige har tagit ett steg bakåt. Det verkar onödigt”

menar OECD-ekonomen Jon Pareliussen.

OECD:s ekonomer förutspår att Sveriges tillväxt kommer att öka till 1,6 procent i år, för att sedan stiga till 2,3 procent år 2026, efter en måttlig tillväxt på 0,7 procent under förra året. Den så kallade KPIF-inflationen förväntas stiga till 2,8 procent i år, för att återgå till målet på 2 procent 2026.

Arbetslösheten förväntas nå 8,7 procent i år, upp från 8,4 procent för 2024, men OECD tror att den kommer att sjunka till 8,3 procent år 2026. Det finns förväntningar om att privatkonsumtionen kommer att stärkas med högre reallöner och bättre arbetsmarknadsförhållanden.

Riskerna i prognosen uppfattas som nedåtriktade, vilket betyder att OECD-ekonomerna ser större risk för bakslag än för positiva överraskningar. De pekar på spänningar inom global handel och den geopolitiska utvecklingen som faktorer av betydelse. En svagare global tillväxt kan medföra allvarliga konsekvenser för den öppna svenska ekonomin.