Ökade utmaningar för Sveriges ekonomi
Publicerad Juni 8, 2025
Publicerad Juni 8, 2025
Enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD står den svenska ekonomin inför växande utmaningar efter två års stagnation i en osäker och snabbt föränderliga omvärld. Organisationen föreslår att avreglera hyresmarknaden och stärka skattebasen som viktiga åtgärder.
OECD rekommenderar att Sverige inleder avvecklingen av hyresregleringar, inför en kommunal fastighetsskatt samt avskaffar skattesubventioner för bostadsägare. Dessa åtgärder syftar till att skapa större balans på bostadsmarknaden.
Enligt OECD:s chefsekonom, Ántonio Pereira, kan dessa reformer leda till en ökning av tillgången på bostäder för de som befinner sig i ekonomisk utsatthet, även i storstadsregioner.
OECD påpekar att Sverige har halkat efter i jämförelse med andra länder, och menar att digitala verktyg kan påskynda byggprocesser och tillståndsgivning för att öka bostadsutbudet.
Höga skulder bland hushåll och en betydande andel rörliga räntor i bolånen anges av OECD som faktorer som har hämnat Sveriges ekonomiska tillväxt.
”Bostadsmarknaden är viktig för att förstå varför Sverige har gått sämre än andra under en period”
säger OECD-ekonomen Jon Pareliussen under en presskonferens.
Han tillägger att dessa faktorer spelar en stor roll när hushållen minskar sin konsumtion. Regeringens skattelättnader för drivmedel och renoveringar bidrar inte till att stödja låginkomsttagare, enligt Pereira.
OECD ser även ett akut behov av reformer inom utbildningssystemet och investeringar i högre utbildning. Det krävs mer resurser för arbetsmarknadspolitik samt satsningar på vuxenutbildning och praktikplatser för att öka kompetensnivån och förbättra anställningsbarheten.
”Kvaliteten på högre examen verkar ha sjunkit”
påpekar OECD i sin rapport. De beskriver yrkesutbildningar som
”impopulära”
vilket gör det svårt för arbetssökande med bristande kunskaper att hitta arbete, och därmed skapar social och politisk missnöjdhet.
OECD betonar dock att Sverige också har styrkor, såsom en av de lägsta statsskulderna bland OECD-länderna och en stabil finanspolitisk struktur. Riksbankens nuvarande penningpolitik bedöms vara rimlig med en avvaktande hållning till räntesänkningar i väntan på ny data.
Sverige kännetecknas av hög levnadsstandard och ett stort arbetskraftsdeltagande, men OECD-ekonomerna efterlyser snabbare marknadsanpassningar inom klimatpolitiken, samt en förbättrad styrning för att stärka Sveriges
”långsiktiga åtagande”
mot klimatförändringar.
”Sverige har tagit ett steg bakåt. Det verkar onödigt”
kommenterar Jon Pareliussen.
OECD:s prognoser visar att den svenska tillväxten väntas nå 1,6 procent i år, innan den stiger till 2,3 procent år 2026. Tillväxten var endast 0,7 procent föregående år.
Den så kallade KPIF-inflationen, som Riksbanken strävar efter att hålla kring 2 procent, förutspås stiga till 2,8 procent i år, men sjunka tillbaka till målet 2026. Den låg på 1,9 procent året innan.
Arbetslösheten förväntas nå en topp på 8,7 procent i år, vilket är en ökning från 8,4 procent under 2024, och förväntas sjunka till 8,3 procent 2026.
OECD tror att privatkonsumtionen kommer att stärkas genom högre reallöner och förbättrade arbetsmarknadsförhållanden, medan arbetslösheten beräknas minska i takt med att efterfrågan på arbetskraft ökar.
Prognosen har dock nedåtriktade risker, vilket innebär att OECD ser en större risk för negativa utfall än för positiva överraskningar, med hänvisning till den spända situationen inom global handel och geopolitiska aspekter. En avmattning i global ekonomi kan ha betydande konsekvenser för den svenska ekonomin.