OECD varnar för risker i den svenska ekonomin
Publicerad Juni 8, 2025
Publicerad Juni 8, 2025
Enligt OECD växer riskerna för den svenska ekonomin efter en tvåårig period av stagnation i en osäker och snabbt föränderlige värld.
Organisationen rekommenderar avreglering av hyresmarknaden samt en förstärkning av skattebasen. En strategi för Sverige inkluderar att trappa ner hyresregleringar, införa en kommunal fastighetsskatt och ta bort skattesubventioner till bostadsägare för att skapa en mer balanserad bostadsmarknad.
OECD:s chefsekonom, Ántonio Pereira, menar att dessa åtgärder kan leda till fler bostäder för de ekonomiskt svagaste även i storstäderna. Sverige presterar sämre än många andra länder.
Enligt OECD kan digitala verktyg påskynda byggprocesser och tillståndsgivning, vilket kan öka bostadsutbudet. Desutom rapporteras att höga hushållskulder och en stor andel rörliga lån bromsar den svenska ekonomin.
Jon Pareliussen, OECD-ekonom, påpekar att bostadsmarknaden är central för att förstå varför Sverige har haft svag tillväxt i jämförelse med andra länder. Dessa faktorer påverkar hushållens konsumtionsbeteende.
Pereira observerar att de skattelättnader som regeringen infört för drivmedel och renoveringar inte generellt gagnar låginkomsttagare.
OECD:s analys av svensk ekonomi indikerar att det finns behov av reformer inom skolväsendet och investeringar i högre utbildning. Mer resurser till arbetsmarknadspolitik och vuxenutbildning efterfrågas för att höja kunskapsnivån och förbättra matchningen på arbetsmarknaden.
Organisationen skriver att
”Kvaliteten på högre examen verkar ha sjunkit”
och påpekar att yrkesutbildningar är
”impopulära”
samtidigt som arbetssökande med låg kunskapsnivå har svårt att hitta anställning, vilket skapar social missnöje.
Det finns även positiva aspekter, såsom Sveriges låga statsskuld och stabila finanspolitiska ramverk. Riksbankens penningpolitik anses rimlig, med en paus i räntesänkningar som väntar på nya data.
Sverige kännetecknas av hög livskvalitet och en stor andel av befolkningen som deltar i arbetskraften, jämfört med många andra OECD-länder. När det gäller klimatpolitiken menar OECD att det är viktigt med snabbare, marknadsanpassade åtgärder och att Sverige bör stärka sitt
”långsiktiga åtagande”
i kampen mot klimatförändringar.
Jon Pareliussen uttrycker oro och säger att
”Sverige har tagit ett steg bakåt”
vilket framstår som onödigt.
Fakta visar att OECD förutspår att den svenska tillväxten kommer att öka till 1,6 procent i år och fortsätta uppåt till 2,3 procent fram till 2026. Tidigare år var tillväxten endast 0,7 procent.
KPIF-inflationen, som Riksbanken strävar efter att hålla runt 2 procent, förväntas stiga till 2,8 procent i år innan den återgår mot målet 2026. Enligt prognoserna kommer arbetslösheten att nå 8,7 procent i år, upp från 8,4 procent 2024, men förväntas sjunka till 8,3 procent 2026.
OECD förutser att privatkonsumtionen kan öka med högre reallöner och bättre förhållanden på arbetsmarknaden, medan arbetslösheten förväntas minska efter en ökning av efterfrågan på arbetskraft. Riskerna i prognosen är övervägande negativa, med större risk för bakslag än positiva överraskningar.
OECD framhäver även det ansträngda världsläget med avseende på handeln och den geopolitiska utvecklingen. En svagare global tillväxt kan få allvarliga konsekvenser för den svenska ekonomin som är starkt beroende av extern handel.