OECD: Utmaningar för Sveriges ekonomi

Efter en period av stagnation ökar hoten mot den svenska ekonomin i en osäker och snabbt förändrad global miljö, enligt OECD. Organisationen rekommenderar att Sverige avreglerar hyresmarknaden och förstärker skattebasen.

OECD föreslår att Sverige bör successivt avskaffa hyresregleringar, implementera en kommunal fastighetsskatt och eliminera skattesubventioner för bostadsägare för att förbättra balansen på bostadsmarknaden. Detta kan enligt OECD:s chefsekonom Ántonio Pereira leda till ökad tillgång på bostäder för de med lägre inkomster, även i storstadsregioner.

Organisationen påpekar att Sverige har gått sämre än andra länder och nämner att byggprocessen och tillståndsgivning kan effektiviseras genom digitala verktyg för att öka bostadsutbudet. Höga hushållsskulder och en stor del av bolånen med rörliga räntor påverkar negativt Sveriges ekonomiska situation.

OECD-ekonomen Jon Pareliussen framhäver vikten av bostadsmarknaden i analysen av Sveriges relativt svaga ekonomiska prestation och förklarar att dessa faktorer spelar stor roll när hushållen begränsar sin konsumtion.

Pereira hävdar att de skatteavdrag som regeringen inför för drivmedel och renoveringar inte gynnar låginkomsttagare. Vidare ser OECD ett behov av reformer inom utbildningssystemet och fler investeringar i högre utbildning.

Det efterfrågas mer resurser för arbetsmarknadspolitik samt satsningar på vuxenutbildning och praktik för att öka kunskapsnivån och förbättra arbetsmarknadsanpassningen.

”Kvaliteten på högre examen verkar ha sjunkit,”

skriver OECD i sin rapport.

De peker på yrkesutbildningar som

”impopulära”

samtidigt som arbetssökande med bristande kunskap står inför svårigheter att få arbete, vilket kan leda till social missnöje. OECD konstaterar:

”Sverige har tagit ett steg bakåt.”

Däremot får Sverige erkännande för en av de lägsta statsskulderna bland OECD-länder och ett stabilt finanspolitiskt ramverk. Riksbankens nuvarande penningpolitiska agerande, med en paus av räntesänkningar, bedöms också som rimligt.

OECD noterar vidare att Sverige har en hög levnadsstandard och en stor del av befolkningen som deltar i arbetskraften, vilket överträffar många andra OECD-länder. När det kommer till klimatpolitiken efterfrågas snabbare åtgärder kopplade till marknaden för att förstärka Sveriges långsiktiga åtaganden för att motverka klimatförändringar.

OECD-ekonomen Jon Pareliussen uttrycker att

”Sverige har tagit ett steg bakåt.”

OECD:s prognoser visar att den svenska tillväxten förväntas öka till 1,6 procent för aktuellt år, med en fortsatt uppgång till 2,3 procent 2026. Föregående år var tillväxten begränsad till 0,7 procent.

KPIF-inflationen, som Riksbanken strävar efter att hålla kring 2 procent, förväntas öka till 2,8 procent i år och återgå till målet 2026. Inflationen var 1,9 procent föregående år.

Arbetslösheten beräknas nå en topp på 8,7 procent i år, jämfört med 8,4 procent 2024, men bearbetas ner till 8,3 procent 2026. OECD förväntar sig att privatkonsumtionen ökar genom högre reallöner och bättre arbetsmarknadsförhållanden, vilket i sin tur förutsätter en minskning av arbetslösheten när efterfrågan på arbetskraft ökar.

Risken i dessa prognoser är nedåtriktad, vilket betyder att OECD bedömer att chansen för negativa utfall är större än för positiva överraskningar. Dessutom pekar de på den ansträngda situationen gällande global handel och geopolitisk utveckling, där en svagare global tillväxt kan få omfattande konsekvenser för den svenska ekonomin.

Källa: OECD Economic Surveys, Sweden 2025 (Volume 2025/13)

Källa: Joakim Goksör/TT