Ökande hot mot den svenska ekonomin

Efter en period av stagnation under två år, framkommer det att riskerna för den svenska ekonomin ökar i en instabil och snabbt föränderlig global miljö. Detta framhålls av OECD, som ger rekommendationer såsom att avreglera hyresmarknaden och förstärka skatteunderlaget.

Organisationen föreslår att Sverige bör avveckla hyresregleringarna, införa en fastighetsskatt på kommunal nivå och avskaffa skattesubventioner för bostadsägare. En sådan förändring skulle kunna skapa en mer balanserad bostadsmarknad.

Enligt Ántonio Pereira, chefsekonom på OECD, kan dessa åtgärder leda till en ökning av bostäder för de mest ekonomiskt utsatta, även i storstadsregionerna. Sverige har presterat sämre jämfört med andra länder.

OECD föreslår också att byggprocesser och tillståndsgivning bör effektiveras med hjälp av digitala verktyg för att öka bostadsutbudet. Hushållens höga skuldsättning och den stora andelen rörliga räntor på bolån omnämns som bromsfaktorer för ekonomin.

”Bostadsmarknaden är viktig för att förstå varför Sverige har gått sämre än andra under en period,”

förklarar Jon Pareliussen, OECD-ekonom, under en presskonferens. Han tillägger att dessa faktorer har stor betydelse för hushållens konsumtionsvanor.

Pereira konstaterar att de skattemässiga lättnader som införts av regeringen för drivmedel och renoveringar inte når låginkomsttagarna. I sin analys av den svenska ekonomin påpekar OECD också att det krävs reformer inom utbildningssystemet och investeringar i högre utbildningar.

Det behövs mer resurser till arbetsmarknadspolitik och initiativ för vuxenutbildning samt praktikplatser för att höja kompetensnivån och förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

”Kvaliteten på högre examen verkar ha sjunkit,”

skriver OECD i sin rapport.

Organisationen noterar att yrkesutbildningar uppfattas som

”impopulära”

och att arbetssökande med låga kunskaper har svårt att få jobb, vilket skapar social och politisk missnöje.

”Sverige har tagit ett steg bakåt,”

säger Pareliussen.

Trots kritiken får Sverige beröm för att ha en av de lägsta statsskulderna bland OECD-länder och ett stabilt finanspolitiskt ramverk. Riksbankens nuvarande penningpolitiska agerande anses vara rimligt med en paus i räntesänkningar i avvaktan på ny data.

Dessutom kännetecknas Sverige av hög levnadsstandard och en större andel av befolkningen som deltar i arbetskraften jämfört med många andra OECD-länder. När det gäller klimatpolitiken önskar OECD snabbare och mer marknadsanpassade åtgärder och att Sverige intensifierar sitt

”långsiktiga åtagande”

för att motverka klimatförändringarna.

Pareliussen betonar att

”Sverige har tagit ett steg bakåt”

och anser att detta är onödigt. OECD:s ekonomer förväntar sig att den svenska tillväxten kommer att stiga till 1,6 procent i år, och nå 2,3 procent fram till 2026, efter en förra årets tillväxt på endast 0,7 procent.

Den så kallade KPIF-inflationen, som Riksbanken siktar på att hålla runt 2 procent, förväntas stiga till 2,8 procent i år men sjunka tillbaka till målet år 2026. Den var 1,9 procent ifjol. Arbetslösheten beräknas nå en topp på 8,7 procent i år, en ökning från 8,4 procent 2024, men OECD förutspår att den kommer att sjunka till 8,3 procent 2026.

Enligt OECD förväntas privatkonsumtionen stärkas tack vare högre reallöner och bättre arbetsmarknadsförhållanden, samtidigt som arbetslösheten tros minska när efterfrågan på arbetskraft ökar. Riskerna i prognosen pekar på nedåtsidan, vilket innebär en större risk för bakslag än för positiva överraskningar.

OECD varnar för det oroliga läget beträffande den globala handeln och den geopolitiska utvecklingen och påpekar att en svagare global tillväxt kan få allvarliga konsekvenser för den svenska ekonomin.