Riskerna växer för svensk ekonomi enligt OECD

Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) ökar riskerna för den svenska ekonomin efter två års stagnation i en osäker och snabbt förändrad global miljö.

OECD rekommenderar Sverige att avreglera hyresmarknaden och stärka skattebasen. För att förbättra balansen på bostadsmarknaden föreslår de att hyresregleringar avvecklas, en kommunal fastighetsskatt införs och skattesubventioner till bostadsägare tas bort.

OECD:s chefsekonom, Ántonio Pereira, menar att dessa åtgärder skulle kunna bidra till att fler bostäder blir tillgängliga för de ekonomiskt svagaste, även i storstadsområden.

Organisationen noterar att Sverige har presterat sämre än andra länder och anser att byggprocesser och tillståndsgivning kan effektiviseras med digital teknik för att öka bostadsutbudet.

OECD påpekar att höga hushållsskulder och en övervägande del rörliga räntor bland bolånen har dämpat den svenska ekonomin.

”Bostadsmarknaden är viktig för att förstå varför Sverige har gått sämre än andra under en period”

säger OECD-ekonomen Jon Pareliussen.

Han tillägger att dessa faktorer har en betydande inverkan på hushållens konsumtion. Pereira konstaterar också att de skattelättnader som regeringen infört för drivmedel och renoveringar inte gynnar låginkomsttagare.

Den ekonomiska analysen från OECD visar också ett behov av reformer inom skolan och investeringar i högre utbildning. Det efterlyses mer resurser för arbetsmarknadspolitik samt ökade satsningar på vuxenutbildning och praktikplatser för att höja kompetensnivån och förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

OECD noterar att

”Kvaliteten på högre examen verkar ha sjunkit”

och beskriver yrkesutbildningarna som

”impopulära”

vilket skapar utmaningar för arbetssökande med låg kunskapsnivå och bidrar till socialt och politiskt missnöje.

Sverige får å sin sida beröm för sin låga statsskuld i förhållande till andra OECD-länder och för ett stabilt finanspolitiskt ramverk. Riksbankens penningpolitiska åtgärder anses rimliga för tillfället.

Det råder hög levnadsstandard i Sverige och en större andel av befolkningen deltar i arbetskraften jämfört med många andra länder inom OECD.

Å andra sidan efterlyser OECD snabbare och mer marknadsanpassade åtgärder för klimatpolitiken och en förbättrad styrning för att förstärka Sveriges långsiktiga åtagande mot klimatförändringar.

”Sverige har tagit ett steg bakåt. Det verkar onödigt”

säger Jon Pareliussen.

OECD:s ekonomer förutspår en tillväxt på 1,6 procent för Sverige detta år, med en ökning till 2,3 procent år 2026. Förra året låg tillväxten på endast 0,7 procent.

Den så kallade KPIF-inflationen, som Riksbanken strävar efter att hålla kring 2 procent, väntas stiga till 2,8 procent i år, för att sedan sjunka tillbaka mot målet år 2026. Inflationen låg tidigare på 1,9 procent.

Arbetslösheten förväntas nå en topp på 8,7 procent i år, upp från 8,4 procent 2024, men OECD tror att den kommer att dämpas till 8,3 procent år 2026.

OECD bedömer att privatkonsumtionen kan stärkas genom högre reallöner och bättre arbetsmarknadsförhållanden, medan arbetslösheten förutses sjunka när efterfrågan på arbetskraft ökar.

Risken i prognosen lutar dock nedåt, vilket innebär att OECD:s ekonomer ser en högre risk för negativa överraskningar än för positiva. De påpekar de spända förhållandena inom global handel och den geopolitiska utvecklingen, där en svagare global tillväxt kan få allvarliga konsekvenser för den öppna svenska ekonomin.

Källa: OECD Economic Surveys, Sweden 2025 (Volume 2025/13)

Källa: Joakim Goksör/TT