Ökande hot mot den svenska ekonomin

Enligt OECD ökar riskerna för den svenska ekonomin efter två års stagnation i en oförutsägbar och snabbt förändrande global omgivning. Organisationen föreslår att avreglera hyresmarknaden och att skattebasen stärks.

OECD rekommenderar att Sverige gradvis avskaffar hyresregleringarna, inför en kommunal fastighetsskatt och avskaffar skattesubventioner till bostadsägare. Detta skulle kunna leda till en mer balanserad bostadsmarknad.

Enligt OECD:s chefsekonom Ántonio Pereira skulle dessa förändringar kunna öka tillgången på bostäder för ekonomiskt svaga grupper, även i storstadsregionerna.

OECD framhåller även att byggprocessen måste effektiviseras med hjälp av digitala lösningar för att öka utbudet av bostäder. För höga hushållsskulder och en stor andel rörliga räntor bland bolånen påverkar svensk ekonomi negativt.

– Bostadsmarknaden är central för att förstå varför Sverige har presterat sämre än andra länder under en viss period, säger OECD-experten Jon Pareliussen under en presskonferens.

OECD noterar att regleringar som regeringen infört för att sänka skatter på drivmedel och renoveringar inte gynnar låginkomsttagare, vilket kommenteras av Pereira.

I sin analys av den svenska ekonomin påpekar OECD även behovet av skolreformer och investeringar i högre utbildning. Det efterlyses fler resurser till arbetsmarknadsåtgärder och praktikplatser för att förbättra kompetensnivåer och arbetsmarknadsanpassningar.

”Kvaliteten på högre examen verkar ha sjunkit”

skriver OECD i sin rapport. De karakteriserar yrkesutbildningar som

”impopulära”

vilket leder till att arbetssökande med låg kompetens har svårt att hitta jobb, något som skapar socialt och politiskt missnöje.

Trots dessa utmaningar får Sverige också beröm för att ha en av de lägsta statsskulderna inom OECD samt en stabil finanspolitisk struktur. Riksbankens nuvarande penningpolitiska strategier bedöms även vara rimliga, med en paus i räntesänkningar.

Sverige har även en hög levnadsstandard och en stor del av befolkningen deltar i arbetskraften jämfört med många andra länder i OECD.

Inom klimatpolitiken efterfrågar OECD åtgärder som är bättre anpassade till marknaden, en förbättrad styrning och en förstärkning av Sveriges långsiktiga åtagande mot klimatförändringarna.

– Sverige har tagit ett steg bakåt. Det verkar onödigt, säger Jon Pareliussen.

Enligt OECD förväntas den svenska tillväxten öka till 1,6 procent i år, och stiga till 2,3 procent år 2026, jämfört med en tillväxt på endast 0,7 procent föregående år.

KPIF-inflationen, som Riksbanken siktar på att hålla kring 2 procent, förväntas stiga till 2,8 procent i år men sjunka tillbaka till målet 2026.

Arbetslösheten beräknas öka till 8,7 procent i år, från 8,4 procent 2024, men OECD förutspår en minskning till 8,3 procent år 2026.

Prognoserna visar att privatkonsumtionen kan stärkas genom högre reallöner och bättre arbetsmarknadsförhållanden medan arbetslösheten antas minska när efterfrågan på arbetskraft ökar.

Risken i dessa prognoser pekar nedåt, vilket innebär att OECD:s experter anser att det finns större risker för bakslag än för oväntade positiva händelser. De nämner det spända läget inom den globala handeln och den geopolitiska utvecklingen, vilket kan påverka den svenska ekonomin negativt.

Källa: OECD Economic Surveys, Sweden 2025 (Volume 2025/13)

Källa: Joakim Goksör/TT