Emma Nehrenheim och Northvolts banbrytande arbete med batteriåtervinning

Northvolt, den svenska batteritillverkaren, strävar efter att erövra en fjärdedel av marknaden för elbilsbatterier i Europa. Enligt företagets plan ska hälften av råmaterialen i framtida batterier komma från återvunnet material. Miljöchefen Emma Nehrenheim leder arbetet med att effektivt återvinna uttjänta batterier genom projektet Revolt.

Emma Nehrenheim har nyligen tilldelats priset ”Skapa-förebild” av stiftelsen Skapa, som uppmärksammar viktiga innovatörer. Juryn framhäver hennes ledarskap och vision som avgörande för projektets framgång.

”Emma och hennes team arbetar med en process som beräknas bidra till att återvinning av batterier möjliggörs i industriell skala. Processen kommer därmed att bli en avgörande insats för miljön. Inget av detta hade varit möjligt utan Emmas ledarskap och vision”, säger en representant för juryn.

Nehrenheim betonar dock att framgången är ett resultat av teamets kollektiva ansträngningar. ”Det är svårt att identifiera sig med så stora ord; vi är ju ett helt team. Alla har lagt ner tid och engagemang,” säger hon.

Arbetet med återvinningsprocesser inleddes 2017, samma år som Emma anslöt sig till Northvolt. Nyligen öppnades en pilotanläggning i Västerås, där hela återvinningskedjan testas. Här arbetar man med att avlägsna, rena och återanvända material från uttjänta batterier.

Denna pilotanläggning kommer att ligga till grund för en större anläggning i Skellefteå. Den fullskaliga anläggningen planeras att vara i drift under 2022, och Northvolt samarbetar även med Hydro för att bygga en återvinningsanläggning i Norge.

Enligt Nehrenheim är det avgörande att skapa tydliga processer för de tidiga stegen i återvinningskedjan. ”Syftet med den här anläggningen är att skapa en tydlig färdighet, både för anläggningen vi bygger i Norge, i Skellefteå, och för framtida samarbeten,” säger hon.

Vid pilotanläggningen pågår redan återvinning av batterier. ”Vi kör för fullt och har alla processteg under ett tak. Vi har redan fått ut material som kan användas på nytt. Nästa steg är att skapa färdiga celler av det,” säger Nehrenheim.

Det finns många steg från uttjänta batterier till återvinning av material. Först måste batterier samla in, laddas ur och demonteras. Material som koppar, aluminium och stål sorteras, och det som återstår är en svart massa, som innehåller värdefulla metaller.

Nehrenheim förklarar att 95 procent av nickel, mangan och kobolt kan återanvändas, och 90 procent av hela batteripacket kan återvinnas. Hon beskriver de utmaningar som finns i återvinningskedjan, inklusive behovet av effektiva insamlingsprocesser.

”Vi prioriterar just nu våra egna kunders batteripack. Det är där vi har de starkaste samarbetena,” säger Nehrenheim. Den kommande anläggningen i Skellefteå ska ha kapacitet att återvinna 25 000 ton battericeller årligen.

Nehrenheim, som har en doktorsexamen i miljö- och energiteknik, har tidigare varit forskare och professor. Hennes intresse för återvinning började tidigt och har utvecklats genom flera projekt.

”Det jag brinner för är återvinning av alla värden som kan finnas i en industriell process. En produktionsprocess som genererar mycket avfall är ohållbar i längden,” förklarar hon.

Nehrenheim ser en stor potential i batterier: ”Huvudskillnaden mellan ett litiumjonbatteri och en förbränningsmotor är att batteriet kan återvinnas. Om vi använder förnybara källor kan vi skapa ett fullt cirkulärt flöde.”